Det är jag som är Elin och det är här som jag skriver min blogg. Jag är lagom retarderad och lite schizofren. Och bäst. Jag tycker om mina vänner, min familj, 50-talet och mat. För tillfället bor jag i Jakobstad och studerar till kosmetolog. Det är skitbra och precis sådär som det ska vara.
Här skriver jag vad jag vill, när jag vill, hur jag vill. Ni är väldigt välkomna att läsa och kommentera, men innan ni tycker något kan ni ju tänka på att det mesta är en liten smula kryddat. Tjingeling!
Hej. Idag rockar jag min tvåeurosklänning från missionsstugan. Perfekt städklänning tycker jag. Annars har jag gorrstädat stugan vår och plockat bort okänt antal fästingar från Märta idag. En av dem var nästan större än Märta själv. Ohyfsat av den, kan man ju tycka. Skithungrig är jag också! Blev akut sugen på köttbullar och lingonsylt (bör då tillägga att jag hatar lingonsylt och allt vad det innebär) (i vanliga fall).
Antingen är det mina smaklökar som börjar bli övermogna, eller så är det bara ett mycket tydligt tecken på att jag måste få i mig någon form utav föda. Snarast.
Jag sprang in på Indiska här om dagen och råkade komma över ett par riktigt fancy solbrillor.
Shoppingsugen Bääla: Åååååååh! Jag har ju faktist sju euro precis så det räcker. Girig, svulten Bääla: Å andra sidan är ju domdär sju eurona mina enda matpengar denna vecka. Shoppingsugen Bääla: Fasst hur ofta köper man mat för sina matpengar egentligen? Jag menar det.
You can live without föda, as long as you have your fabulous solglasögon. *
Nu har jag dessutom skrapat ihop alla mina femcentar. Precis 1,70 har jag nu att leva på. Med det kan jag ju handla massor av mat. Iallafall något matformigt av någon typ. Makaroner t.ex.
Det löste ju sig rätt bra till slut, med andra ord!
Gårdagen bestod av förtäring av kaka tillsammans med några systrar, min pappa och Bettan. Mot kvällen satte vi oss vid ABC (Jag, Anni, Bettan, William, Joel) och spelade spel med en tändsticksask. Tjo!
LCHF-tårta.
Kladdkaka med smarties-hål.
Jag fick finaste presenterna som jag visar sen. Nu ska jag försöka ta reda på hur i hela friden jag ska slippa till praktiken.
När jag var liten och låg vaken om nätterna brukade jag tänka på hur cool jag skulle vara när jag var sjutton år. Jag skulle ha glittrit hår, höga platåskor och så skulle jag vara lång. Skitlång. Jag skulle ha massor med häftiga pojkvänner och ibland skulle jag hänga vid lokalen i en cool svart huppari.
Ja. Jag vet inte. Jag känner liksom inte att jag riktigt har uppnått mina mål. Här står jag nu i köket med min syster, iklädd Nalle Puh pyjamas och bakar kaka. Och mitt hår är exakt lika likt ett fågelbo som det var när jag var fem.
