Det är jag som är Elin och det är här som jag skriver min blogg. Jag är lagom retarderad och lite schizofren. Och bäst. Jag tycker om mina vänner, min familj, 50-talet och mat. För tillfället bor jag i Jakobstad och studerar till kosmetolog. Det är skitbra och precis sådär som det ska vara.
Här skriver jag vad jag vill, när jag vill, hur jag vill. Ni är väldigt välkomna att läsa och kommentera, men innan ni tycker något kan ni ju tänka på att det mesta är en liten smula kryddat. Tjingeling!
Idag råkade jag traska in på Lindex och utav misstag fann jag min drömklänning hängandes rätt framför ögonen på mig. Då råkade jagtappa kontrollen och köpte därför klänningen, i misstag.
Jag har provat den fyra gånger nu. Jag vill aldrig mer ta av mig den. Jag hade kunnat gifta mig i den.
Såvida ni inte har nedsatt synförmåga så kan ni se att det är vita prickar på den också. Visst är den fin? (säg ja.)
Galet vad förbannad jag är just nu (och helvetes jävlar och fan vad hungrig jag är) (vem kom med idén att servera renskav åt skolbarn liksom?).
Mitt minneskort fick fnatt och behövde formateras om. Jag stenvägrade och trodde att jag kunde lösa det på annat sätt, men på något vänster råkade jag liksom välja att formatera om skiten iallafall och nu är alla mina bilder borta. Hela mitt liv med andra ord.
Här är iallafall min tröja som jag reafyndade på Wautsi idag. Den är ganska halvtråkig sådär, men för en ynka femma blir ju vad som helst snyggt.
Idag vad jag inne på Kappahl och hittade en klänning från Vintage Stories som var på rea. Jag provade den och speglade mig i ca 10 minuter ,förde tillbaka den. Plockade fram den igen. Tittade lite på den. Lade tillbaka den. Tittade lite på den. La tillbaka den igen, och bestämde mig för att inte köpa den.
Så jag gick ut ur butiken tomhänt och mycket nöjd med mig själv.
Fast efter 10 meter vände jag givetvis tillbaka och gick och köpte den. Sedan gick jag ut ur butiken igen ,om möjligt ännu nöjdare med mig själv.
Borde nog inte kalla den klänning med tanke på att den är mycket kortare baktill. Rekommenderar alltså inte att bära den barbent. Eller barrumpad för den delen.
Jag är så bra. Jag har letat eftet en marinblå vitprickig klänning i 100 år ,och vips så får jag en av Lina. Hon ville inte ha den längre för att hon kände sig som en smällkaramell (eller vad det nu var) ,så jag tog över och blev väldans lycklig.
Och precis som om inte det vore nog hittade jag en vardagligare variant på H&M idag. Precis sådan modell som jag hade letat efter. Den hade väl kunnat få vara något längre då ,men annars gillar jag det väääldigt mycket.
Sist (och absolut minst) köpte jag en bandeau inne på Gina Tricot. Jag kan inte ens uttala bandeau. Jag vet ej heller vad man skall ha den till. Men det skiter jag i..huvudsaken är väl att jag har en. Eller?
När vi ändå är igång.. är det någon som vet varför mitt ena revben typ är intryckt (kolla gropen). Det har alltid varit så. Jag försökte alltid trycka ut det när jag var liten eftersom jag tänkte att det kanske ger min lunga skavsår. Någon annan som har ett revben som pekar inåt? Någon?
Här är mina nya finelifina skor. Det sista paret och dom passade på migmigmigmigmig. Eller..dom är vissrligen en storlek för stora ,men dom funkar hur bra som helst ändå. Jag älskar dem.